Nome de guerre

Riiiiiiiiiiiiiiiiiinnnnnnnnggg, riiiiiiiiiiiiiiiiiinnnnnnnnnnnnng. Av denna ljuvligt obehagliga signal vaknade jag av i morse!
Jag drömde om en så sjukt nice dröm om norskan man förlovade sig med i hemsedal för ett par veckor sedan. Och bara för att drömmen var nice så betyder det inte att den var snuskig, snarare tvärtom var den rätt tråkig egentligen, men grejen var att det precis skulle hetta till mellan min norska och mig, vi hinner med en kyss innan vi båda två reagerar på ett ljud som hörs långt borta i bakgrunden. riiing, riiing, riiiing, riiing..plötsligt vaknar jag och jag inser att det är just telefonen i andra rummet som ringer.... Jag bryr mig först inte så jäkla mycket utan vänder mig om för att somna om och återgå till min vackra norska. Men så fortsätter det ringa, och det fortsätter och fortsätter, i säkerligen tre minuter, innan jag fly förbannad slänger av mig täcket, rättar till morgonståndet och går med raska steg in i andra rummet och svarar: Sundberg, med en barsk röst i luren.  I andra änden är det en kvinnoröst som med telefonförsäljar röst frågar efter min far. Jag frågar vad det gäller och svaret blir:  Vi ringer ifrån nån fucking jävla hor båttidning och jag är den största horan av dem alla som ringer och väcker folk klockan nio på morgonen!....

Mitt svar blir argt som fan att klockan nio på morgonen är han på jobbet, ring aldrig igen ! klick.... vid det här laget var jag så jävla fly förbannad så jag var tvungen att slå näven i väggen. Snacka om att jag behöver anger managment kurser typ!.. Men ärligt talat, man ringer inte om sånt innan klockan 11 en vardag. JÄcla fitta!!!!!!!!!



Sundberg out